Sunday, 30 September 2012

Ett kjolunder

Det är något magiskt med tyg. Att en bit tyg, i det här fallet 1,7 meter prima ullcrepe, kan förvandlas till något helt annat. I midjan är den snäv och slät och 70 centimeter - men i fållen finns nära 5 meter tyg... Det är vad jag vill kalla ett kjolunder!
Kjolen är sydd i sex våder med kilar, eller godets, mellan varje våd - och där kilen har en vinkel på nästan 70 grader. Kilarna är nedsydda någon centimeter, så har man på sig bara kjolen håller sig kilarna stillsamt nedåt och inåt - men tar man på en underkjol får man hela vidden och riktigt vipp i kjolen!
Detaljbild av den isydda kilen.
Tyget skiftar från mörkaste grått till mörkaste grönt beroende på ljuset. Vi förstärkte det med ett skimrande grönt viskosfoder.
Handfållad ullcrepe - förstås! - och smal fåll i fodret.
Det stora tricket med den här kjolen var tillklippningen. Jag var djärv - och dum - nog att beställa tyget innan vi provade toillen. Eftersom vi ändrade designen lite efter provningen, och gjorde kilarna längre, blev det ett pussel att få ihop alla mönsterdelarna på tyget. Jag har aldrig varit med om mindre spill efter tillklippning - och ska jag vara ärlig hoppas jag att jag aldrig behöver bli det igen!
Ser det ut att vara gott om tyg? Jojo. Ser ni den där trekantiga saken i övre vänstra hörnet?
Det ska in två såna till... (Och jag fick in dem!)
Kjolen överlämnades till sin nya ägarinna i fredags och för en timme sen kom smset: "Åh, Stina så glad jag är för kjolen! Den och jag var på middag igår!" Det är svårt att förklara hur glad en klänningsmakerska blir över såna ord...!

No comments:

Post a Comment

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...