Thursday, 10 April 2014

Vintagetyg del 1

I bästa vintagegruppen på Facebook - 1900-1970 Vintage de Luxe - har jag precis börjat med en tygskola. Så varför inte ta den här också?

Ett tyg består av två delar - materialet (eller råvaran) och vävningen (och för all del spinningen av tråden också men det går vi inte in på här). Samma material kan alltså vävas på olika sätt och samma vävning kan vara i olika material - och på så vis får vi en hel hög med vackra tyger!

Vi börjar med vävning. Här nedan syns de vanligaste, som det sedan finns en mängd variationer på.
Tuskaft
Tuskaft. Den här vävningen är den vanligaste och ger ett jämnt tyg. Kan vara tunt som chiffong eller tjockt som taft eller vanlig enkel lakansväv.
Twill Fyrskaft Kypert
Twill eller treskaft eller kypert. Ger ett diagonalt mönster som syns i bland annat denim och gabardin.
Fiskben
Fiskben. Ger - så klart - ett fiskbensmönster i tyget.
Satin Atlas
Satin eller atlas. Ger tyget en slät och glansig yta.
Rips. Ger tyget en ribbad effekt.

Och så materialet. Naturfiber, som ull, lin, bomull och siden, har använts i många århundraden. På 1920-talet introducerades rayon, som är ett samlingsnamn för konstfibrer framställda av cellulosa, som till exempel viskos, acetat och bemberg (och nyare som modal och bambu). Nylon framställs av stenkolstjära och kom i samband med andra världskriget (fallskärmar och nylonstrumporna 1939) men blev riktigt populärt i annat än underkläder först på 1970-talet. Polyester och akryl är syntetfibrer som mest liknar plast. De började användas under tidigt 1950-tal, men slog även de igenom stort på 1970-talet.

Fokus kommer så klart att ligga på de tyger som används i vintagekläder som jag gillar - det vill säga naturfiber och konstfibrer och inte syntetfiber. Nästa inlägg i serien blir roligare - då blir det klänningar och tyger i siden!

Referenser: Vogue Sewing, Tuppens sybok, The Little Guide to Vintage Shopping. 

No comments:

Post a comment

Related Posts Plugin for WordPress, Blogger...