Ett långt äventyr tar sin början - a k a historien om en Dior-kavaj

Den kommande inläggsserien skulle också kunna kallas en lång dags färd mot natt. Jag har varit i stora tvivel - men efter två år (dock med långa vilopauser) är min Dior-kavaj färdig. De sista stygnen togs idag (fixera nederkanten, knappar, hake-och-hyska och etiketten) till tonerna av Butterflies on Luci's Way.

Det hela började på sykursen jag gick i Lund. När jag sytt klart den silvergrå Dioren (som jag ironiskt nog aldrig hann bära eftersom jag slutade äta kolhydrater) tyckte min skräddarlärare att det var dags för en kavaj. Nu är jag ju inte så mycket för moderna kavajer - men 50-tals kavajer! Smala midjor och betonade höfter! Så föddes idéen till en Dior-kavaj.

Jag letade inspiration förstås. Enkelknäppt. Sjalkrage (så kallad Dior-krage...). Två kjolar - en snäv och en vid. Den snäva är färdig sen länge. Den vida bara tillklippt. Men hur kombinationen snäv midja - markerade höfter skulle se ut på kavajen kunde jag inte bestämma mig för. Någon slags skört eller peplum i alla fall.

Materialet var inga svårigheter - tjock, svart dubbelvävd ullcrêpe beställdes, tillsammans med grönturkost viskosfoder. Knappar hittade jag först i Stockholm, men i slutändan valde jag några betydligt mindre från Paris. Och så kraglärft, hårkanvas och metervis med sidentråd.

En av de första toillerna såg ut så här.

Kragen är på plats, men det är ganska oklart vad som ska hända nedanför midjan med det där peplumet.

About a long day's journey into night - the very long story about a Dior jacket, now finished. I made the last stitches today! It all started in the autumm of 2012, when my then sewing teacher suggested I should make a jacket. Modern jackets are not my cup of tea - but a 50's jacket, with a tiny waist and accenturated hips! Also showing my inspirations, the material and one of the first toilles.