För mig handlar det om kläder snarare än om mode och trender. Jag vill att kläder ska älskas, vårdas och bäras om och om igen. Jag vill att även vardagens kläder ska vara små konstverk, och att kläderna betyder något för den som bär dem.

Jag vill vara ett alternativ till dagens slit- och släng- och konsumtionskultur. Jag vill att kläderna ska vara av den sortens kvalitet och snitt att de kan användas i många år, istället för snabb produktion i ett låglöneland för att priset ska kunna bli 399 kr för något som bärs 3 gånger innan det kastas i soporna. Om man satsar på skräddarsytt ska materialet så klart vara av samma kvalitet, och därför syr jag i ull, siden, bomull och viskos; naturliga material som håller länge.

Min inspiration kommer från första halvan av 1900-talet, från 1920 och fram till tidigt 1960-tal. Favoritperioden tar sin start 1947, då Christian Dior introducerade The New Look. Haute Couturens guldålder under 1950-talet är för mig sinnebilden av skönhet och konst. Det är ren magi som skapats av sömmerskorna i de parisiska syateljérna, och fortsätter göra även idag.

Klänningarna jag syr har därför oftast en större eller mindre air av vintage och retro. Dels för att jag tycker det är så vackert, dels för att jag tycker det är ett formspråk som alla passar i och som framhäver kvinnokroppen.